Genom djungeln av terminologin av tingenes internet

KOMMUNIKATION

Detaljer: Släppt: 30.08.2018; Senast uppdaterad: 28.10.2023; Träffar: 6906

Oavsett område, vare sig det gäller industri, underhållningselektronik, smarta städer eller smarta hem, har begreppet IoT länge varit en fixtur. Användningen av termen har vuxit i en inflationstakt. Men vad pratar vi om? Minebea Mitsumi guidar dig genom djungeln av begrepp på Internet of Things.

När vi talar om Internet of Things, talar vi om ett koncept, en teknik eller en generisk term för applikationer? När termer som "Industriell Internet of Things", "Industry 4.0" eller "Industry of Things" kommer in i bilden är det viktigt att relatera termerna och deras definitioner till varandra. Nästa stötesten i IoT-djungeln är språkbarriären. I engelsktalande länder används termerna ibland annorlunda än i tysktalande länder, så man kan sällan vara säker på om alla här faktiskt pratar om samma sak.

IoT förändrar snabbt våra levnads- och arbetsvillkor. Nätverksanslutna enheter, föremål och maskiner är en del av vardagen och är inte längre en dröm om framtiden. Utvecklingen har vi att tacka för den framskridande tekniken inom radio- och nätverksteknik samt inom sensorteknik, utan vilka ett ökat nätverkande inte hade varit möjligt.

Över en miljard Googles sökresultat

Fenomenets namne kommer också från sensorteknologin: teknikpionjären Kevin Ashton, född i Birmingham, arbetade med internationella standarder för sensorer vid Massachusetts Institute of Technology och myntade termen Internet of Things i samband med RFID (radiofrekvensidentifiering). Termen användes först av Ashton 1999, men idén med nätverksanslutna enheter hade förstås funnits mycket längre. Många artiklar spårar IoT-spåren tillbaka till Nikola Tesla. Termen i sig har använts i mainstreammedia sedan 2003. Om du googlar på "Internet of Things" idag kommer du att stöta på otroliga 1.370.000.000 XNUMX XNUMX XNUMX träffar.

Men hur kan en enskild term göra rättvisa åt de otaliga nya tillämpningarna och teknologierna? Naturligtvis inte alls. Och så, under de senaste åren, har ett antal andra derivat och referenser dykt upp. Industry 4.0, Industrial Internet of Things, "M2M (maskin till maskin) Communication", "Industriell Internet", "Web of Things", "Internet of Everything", "Embedded Internet" och "Industry of Things" är bara en bråkdel av de begrepp som dök upp. I grund och botten är alla termer baserade på samma idé: nätverk och automatisering av enheter och maskiner. De täcker dock olika områden och har därför olika prioriteringar. Ett av de viktigaste områdena är utan tvekan industrisektorn.

Industry 4.0 vs. Industrial Internet of Things vs. Industry of Things

I Tyskland används främst termen Industry 4.0. Detta går tillbaka till den tyska förbundsregeringens forskningsförbund samt en projekt- och forskningsplattform med samma namn. I engelsktalande länder hittar vi ofta termen Industrial Internet, men Industry 4.0 nämns också i samband med den fjärde industriella revolutionen (jfr IoT för alla). Vad de alla betyder är mer eller mindre samma sak: digitaliseringen av produktionen genom robotik och sensorer, framväxten av smarta fabriker, men också paradigmskiftet från centraliserade till decentraliserade produktionsstrukturer. Det handlar inte på något sätt om enskilda produktionssteg, utan snarare om att optimera hela värdekedjan. Detta sträcker sig inte bara till färdigställandet av en produkt, utan även till underhåll och, som ett sista steg, återvinning.

I detta sammanhang härleddes termer som Industry of Things och Industrial Internet of Things från IoT. Detta gör det klart att en distinktion från den traditionella IoT-termen är nödvändig.

Försök att avgränsa IoT / IIoT

Försök har redan gjorts att motivera åtskillnaden med de olika kraven för IoT och IIoT (Industrial Internet of Things) (jfr Digital Economic Miracle). Normer och kvalitetsstandarder måste följas inom industrin. Det bästa exemplet är bilindustrin och dess nya standard IATF 16949. Dessutom är säkerhetsluckor inom industrin mer förödande än felet i belysningskontrollen i till exempel det smarta hemmet. Denna distinktion kan dock inte längre upprätthållas när det gäller smarta städer eller autonom körning. Säkerhetskrav är väsentliga och avgörande inom alla områden av IoT.

Ett annat differentieringssätt som cirkulerar i yrkesvärlden bygger på tesen att IoT generellt är designat för interaktion med människor, medan ren M2M-kommunikation bör implementeras i industrin (jfr The Unbelievable Machine Company). Du kan också bekvämt kalla skillnaden effektivitet vs. komfort. Jämfört med IIoT skulle IoT därför vara en konsumentinriktad teknik och vi tänker oundvikligen på smarta hushållsapparater. Men det här tillvägagångssättet kan inte heller implementeras rigoröst, för i det ideala smarta hemkonceptet kommunicerar slutenheterna så långt det är möjligt oberoende och helt utan någon input från de boende. Och senast med smarta städer misslyckas denna distinktion igen. Smart LED gatubelysning handlar helt klart om effektivitet.

IoT – Ett öppet koncept

IoT är inte ett slutet koncept eller en enda teknik, utan samlar snarare många applikationer. Svårigheterna i avgränsningen som presenterats ovan tyder på att vi ser IoT som ett slags paraplybegrepp och flyttar upp det en "hierarkisk nivå". Detta ger oss en term som blir allt svårare att förstå på grund av dess många variationer och variationer. För många är det lika immateriellt som det han beskriver: en global infrastruktur som bygger på dataöverföring i realtid och som revolutionerar livets alla områden. Minebea Mitsumis dotterbolag Paradox Engineering förutspår: År 2020 kommer det att finnas 200 miljarder anslutna objekt - 26 objekt per capita, över hela världen. Detta representerar oöverträffade möjligheter för städer, för industrin och för slutkonsumenter.